Utställningsdebuten....

Så var det då dags.... en ny "karriär" stod för dörren. Annika hade fiffat hundarna, vi hade gått upp tidigt, packat bilen, gjort massäck, rastat hundar och till slut kommit iväg. Det började sådär... Ungefär i Gnesta började Lixie hulka och straxt var en rejäl spya i baksätet ett faktum :O( in på en mack, gräva ut så mycket det gick och sen åka vidare. Tiden började bli lite knapp. Gasade lite mer och tänkte att det nog kunde bli lite tight med tid.
Några mil senare.... ytterligare hulkningar.... tvärnit och Annika kastade ut Lixie från baksätet. Ännu mer tight med tid. Plattan i botten, Vintra och Hejja i bakluckan åkte från sida till sida. Enligt våra beräkningar skulle det vara vår tur i ringen mellan ungefär 12 och 12.30. Klockan hann bli 12.15 då vi sladdade in på Katrineholms Brukshundklubb. Med andan i halsen anmälde vi oss i sekretariatet, ännu inte försenade! Pust!! Några steg därifrån hittade vi ring 2 och tittade på nummerlapparna som var inne och luftade sina rottisar. Oj.... typ 60 hundar kvar innan det var vår tur. Suck... tur att vi inte blev stoppade av snuten och till råga på allt fått böter....
Rastning, hamburgerätning, fika, kolla shoppen, rasta lite till..... tiden gick men hundarna i ringen visade fortfarande typ 30 nummer kvar. Till råga på allt var det dessutom regn mest hela tiden. Allt från duggregn till rejäla skurar. Optimister som vi är tittade vi ut emellanåt och kunde med lite fantasi säga: "det börjar i alla fall ljusna lite".
Efter så där en 25 skurar och ungefär lika många daim-godisar var det äntligen nästan vår tur. Annika fiffade Lixie, gnagde av det sista spretet på skägget. Jag gjorde mitt bästa och försökte fluffa till Vintra lite. Handdukar fick ligga på hundarna som skydd från det trista regnet. Till slut var det Lixies tur. Annika gjorde en elegant entré med Lixie travandes in. "Och här har vi en kille" säger den manlige domaren.... "Nej, men en liten dam. Hon är 9 år" säger Annika lite chäckt för att påpeka för domaren att damen minsann lika gärna kunde ställas i veteranklass istället för i Bruksklass. Annikas första tanke var att domaren skulle tycka att Lixie var för grov med tanke på kommentaren... Men icke... Lixies kritik lyder som följer:

"Medelkraftig något långsträkckt tik. Feminint huvud, bra skalle och nosparti. Mörka ögon. Bra ansatta öron som skulle ligga lite fastare mot kinden. Bra hals och rygglinje. Bra vinklar. Låret önskas något bredare. Bra rörelser från sidan" Den muntliga kommentaren blev "för tunn, skulle vara lite grövre" Ja, ja... domaren dömer.... Omdömet blev i alla fall "mycket god typ" och en 1:a.

Så var det Vintras tur. Snabbt nummerlappsbyte, koppel skiftades och därmed hund. Vintra gled in och Annika ställde upp henne, hon satte sig ner... ställde upp henne... hon satte sig ner... Vintra var helt enkelt väldigt tung i gumpen... Nåväl, sprang de vanliga vändorna och sen var det klart. Vintras kritik lyder:

"Medelkraftig. Feminint huvud. Bra skalle och nosparti. Väl ansatta öron. Mörka ögon. Bra häls och rygglinje. Bra vinklar fram och bak. Bröstkorgen kunde vara mer välfylld. Rör sig bra från sidan" Vår aldeles egen tolkning är snarare att hon skulle vara tjockare... Nåt att tänka på till nästa tillfälle... om jag nu skulle få för mig något fler gånger. Vintras omdöme blev "utmärkt typ" och även där en 1:a.

Jag kan inte annat än att tacka Annika för att hon trots allt fick mina medelfina tjejer att bli jättesnygga denna dag. Visst hade det suttit fint med ett par cert, men vad tusan gör det när man har världens sötaste och gulligaste hundar. Ska försöka fixa några fina bilder här hemifrån.

Tack Annika för all hjälp! Den har varit ovärderlig!!!!