Under resan i Yellowstone var det Bisonoxar man blev mest bekant med, de fanns nästan överallt. Mattias och jag blev förmodligen mer bekant med dom än de flesta... En kväll när vi tältade vid en flod kom det två Bison på middagsbesök! Jag satt ungefär 2,5 m från tältet och Mattias satt ca 3 m från floden. Våra tältgrannar hade upplyst oss om att vi hade haft Bison som passerat vår campingplats och sen simmat ner i floden bakom, lite tidigare under kvällen när vi var ute och vandrade. Vi satt och åt i godan ro när 2 st närmade sig vår plats vid floden. Känslorna var blandade när de kom närmare... de pausade och gick vidare... rakt mot oss... vi hade is i magen och tänkte att: "de ska nog ner i floden igen" ,så vi satt kvar. En stannade ca 4 meter ifrån oss och den andra fortsatte ända tills han stod ca 2 meter bredvid mig. Många tankar hann flyga genom huvet på oss med dessa 1000 kg-jättar bredvid, men vi valde att sitta kvar orörliga. Från 2 meters avstånd kom han ytterligare närmre... han stannade ca 1 meter bakom min rygg! Min puls var inte riktigt i viloläge och jag vred sakta huvudet bakåt för att se vad han gjorde. Det enda jag såg var ett stort öga, en knapp meter bakom mig! En riktigt häftig känsla!! Han stirrade några sekunder och frustade lite, sen tog han några tunga steg vidare och missade vårt tält med ungefär 8-10 centimeter! Vi var lite spaka och vågade inte ta fram kameran och bränna av en blixt i ögonen på dem så nån bild har vi inte dessvärre.... däremot är det väl ungefär 5 andra familjer som har bilder på vårt lilla middagsbesök. Våra tälgrannar fotade hejvilt i bakgrunden. Så här fina är i alla fall bisonoxarna!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar